Lönsamhet i småskalig trädgårdsodling – forskning från Frankrike

Jag skrev en artikel för ATL om forskning på lönsamheten inom ekologisk trädgårdsodling i Frankrike. Publicerar en variant på den här nedan. Vad tänker ni odlare kring det här? Skulle det vara värt att forska på detta här på hemmaplan? På vilket sätt, i så fall?

Jag har också lagt ut en artikel om potatisodling, ett reportage från Forsberg gris och grönt utanför Östhammar. De odlar drygt 30 olika sorters potatis på en hektar och grönsaker på ytterligare tre hektar. Artikeln skrevs visserligen för hemträdgårdsodlare och har publicerats i tidningen Hemträdgården men kan förhoppningsvis inspirera yrkesodlare också.

__________________________________________________________

En rörelse av småskaliga trädgårdsodlare har vuxit fram under det senaste decenniet, både här på hemmaplan och i andra delar världen. Många har ifrågasatt att det verkligen går att leva på men nu visar forskning från Frankrike att lönsamheten kan vara helt okej och att de flesta som väl kommit igång också fortsätter.

Kevin Morel är forskare på INRAE, Frankrikes nationella forskningsinstitut för jordbruk, miljö och livsmedel och har ägnat sin tid som doktorand åt att studera lönsamheten inom den småskaliga trädgårdsodlingen.

Kevin Morel

– För fem år sedan, när de här odlarna gick på lantbruksskolorna sa de officiella representanterna att man måste ha minst 1,5 hektar för att kunna leva på det. Traktorn sågs som en nödvändighet och den som ville diversifiera produktionen råddes att odla max trettio olika grödor, berättar Kevin Morel.

Men det fanns flera odlare som inte accepterade de råden. De var säkra på att det skulle kunna räcka med mindre areal och de ville ha en mer diversifierad produktion. Behovet av en traktor ifrågasattes också.

– De tänkte utanför boxen, även jämfört med konventionell ekologisk grönsaksodling. Rådgivarna och lärarna på jordbruksutbildningarna var väldigt skeptiska. Man trodde att en eller annan kanske skulle kunna leva på det men inte det stora flertalet. Men om du jämför inkomstnivån för den här gruppen med den generella inkomstnivån för andra lantbruk så är den varken bättre eller sämre, jordbruk är alltid tufft.

En förklaring till att så få slutar är troligen den långa process som odlarna tvingas gå igenom innan de kan komma igång. För att ha rätt att söka EU-stöd behöver man gå en ettårig utbildning som innehåller en hel del praktik. Sen gäller det förstås att hitta en gård eller mark att arrendera eller köpa.

– I samband med utbildningen inser nog många att de underskattat hur mycket arbete som krävs och av 30 som börjar är det kanske tre som verkligen startar upp.

Fördelen med en mindre grönsaksodling är att den inte kräver inte så stora investeringar. I många fall är det den enda möjligheten för de utan lantbruksbakgrund att närma sig lantbruket. Ett mål med forskningen har varit att ge nya odlare information om hur mycket areal och arbetstid som krävs. Men det är också en bekräftelse för de odlare som lever av det här, det är tufft men det går att leva av.

– Många hade levt på det här i ett tiotal år och fick fortfarande höra från andra lantbrukare att det inte var möjligt, säger Kevin Morel. Nu har vi visat att det går och det är ett erkännande. Vissa av de mer konventionella ekologiska gårdarna slogs också av lönsamheten för de här mindre gårdarna vilket har fått dem att fundera kring sina egna strategier.

Numera finns det också en annan struktur för de som vill komma igång. De har bättre tillgång till rådgivning och annat offentligt stöd och den ettåriga utbildningen i ekologiskt lantbruk är mer anpassad till dem. Ett nytt nationellt utvecklingsprojekt har precis startat upp, ett samarbete mellan rådgivningsföretag, offentliga aktörer, forskare och lärare med fokus på småskalig odling. Under tre års tid kommer man att jobba med att ta fram information och verktyg för gårdar mindre än 1,8 hektar per heltidstjänst.

Fakta om forskningen

Kevin Morel har studerat lönsamheten genom ett stort antal körningar i en modell som bygger på indata från ett tiotal gårdar som deltagit i projektet. Målet med modellen har dels varit att bedöma lönsamheten men också att skapa ett diskussionsunderlag för olika strategiska val vad gäller investeringar, odlingsmetoder och försäljningsstrategier.

I modellen definieras lönsamheten enligt odlarnas egna kriterier. Detta landade i tre inkomstnivåer som kombinerades med tre olika stora arbetsinsatser. Med en nettoinkomst på 1000 euro per månad (ca 10 500 kr) vilket motsvarar minimilönen i Frankrike och 40 timmars genomsnittlig arbetsvecka visade sig exempelvis 70 % av de modellerade gårdarna vara lönsamma. Det är visserligen en låg lön men körningarna i modellen är inte optimerade utan bygger på slumpvisa kombinationer av grödfördelning, försäljningspris per gröda, investeringsnivå med mera. Det bygger dessutom på indata från relativt nystartade gårdar, 2-9 år, med en odlad areal på 1250-8000 kvadratmeter.

Av de tjugo verkliga gårdarna som Kevin Morel har följt är det bara två som lagt ner under de fem år som forskningen pågått. Gårdarna är nu mellan 8-12 år gamla.

Kursdokumentation, biokol och ogräskurs

Här har ni dokumentationen från kursen i sortval i ekologisk grönsaksodling i januari. Hoppas de kan vara till nytta! Elisabeth har läst igenom sin del av mina anteckningar men Per och Martin har inte gjort det. Så jag delar det med viss reservation för att fel kan ha smugit sig in.

Wåhlstedts sortlista, Skilleby Trädgård sortlista

Anteckningar från dagen

Det finns också en ny artikel om Biokol att läsa här.

Och en om det franska företaget Terrateck som utvecklar teknik för småskalig odling. Den hittar ni här.

Den 6 mars kan man gå en kurs i ogräsbekämpning i ekologisk trädgårdsodling. Läs mer här.

Redskap för småskalig grönsaksodling på Tuna Grönsaker

Elisiv Lindroth driver Tuna Grönsaker utanför Alunda som består av ca 2500 kvm frilandsodling och två mindre växthus på 75 respektive 135 kvm. Odlingen är inte ekologiskt certifierad. Jordarten är moränlera och odlingen sker i fasta bäddar som täcks med organiskt material på hösten. Elisiv använder sig av kompost från Berthåga kyrkogård och stallgödsel, bland annat hönsgödsel från de egna hönsen. Grönsakerna och blommorna säljs i gårdsbutiken och via REKO. Omsättningen ligger på ca 250 000 kr.

Elisiv har inga volontärer men anställer skolungdomar under en del av sommaren. Kommunen betalar halva lönen och det har hittills fungerat väldigt bra. Det gäller bara att hitta rätt arbetsuppgifter som till exempel packning av färdigskördade grönsaker. Alla i byn är dessutom glada att ungdomarna har sommarjobb.

Under 2019 köpte Elisiv in flera nya redskap. Redskapen finansierades i det här fallet via ett Leaderprojekt som bland annat syftar till att sprida kunskap om hållbar småskalig odling. I början av september träffades vi här för att titta och provköra redskapen. Elisabeth Ögren och Johan Ascard från Jordbruksverket var med och pratade om blomsterremsor och biologisk mångfald respektive teknik för ogräsrensning.

Här är några av redskapen som finns på gården

Soldrivet bevattningssystem. Tillverkare: Spowdi

Det här systemet är egentligen gjort för odlare som har marker där det av olika skäl är svårt eller dyrt att ansluta till elnätet. Anläggningen hos Elisiv är en pilotanläggning för att testa tekniken. Elisiv har tillgång till en brandbrunn mitt på gårdsplan där hon samlar upp regnvatten från taken runt omkring. Det är ca 300 kvm takyta vilket var tillräckligt för att inte behöva använda brunnsvatten under 2019.

Pumpen drivs av solceller och i Elisivs fall pumpas vattnet från brunnen till IBC-tankar som sedan leder ut vattnet i droppslangar med självtryck. Det går också att pumpa vattnet direkt till sprinklers eller droppbevattning men tillverkarna letar fortfarande efter droppslangar och sprinklers som passar till det här systemet. Nya lösningar kommer att testats under 2020. Elisiv är nöjd med solpanel och pump och rekommenderar det till andra odlare.

Paperpot från Semenco

Elisiv använder paperpot till sallad, vax- och brytbönor, tidig rödbeta, mangold och en mindre sorts grönkål, alla med ett platsavstånd på 15 cm. Det går dock att plantera med större avstånd genom att bara så i varannan eller var tredje plugg. Det här ett redskap med potential, enligt Elisiv, men det tar lite tid att lära känna. Man behöver ha en jämn jordyta och plantera på rätt djup, inte för djupt och inte för ytligt. Den största nackdelen är att jordvolymen är liten vilket gör att plantorna lätt torkar upp under etableringsfasen.

El-driven jordfräs, Tilther från The Farmers Tools

Det här är en jordfräs som drivs med en borrmaskin. Ett fantastiskt redskap, enligt Elisiv, som använder det för att jämna till såbäddar och fräsa ner kompost och hönsgödsel. Den är lätt att bära runt och i växthusen är det en stor fördel att den är el-driven eftersom man slipper avgaserna. Man behöver dock ha en rejäl borrmaskin för att det ska fungera optimalt.

Sexradig såmaskin från The farmers tools

Den här såmaskinen används framförallt till småblad. Till detta fungerar den bra och Elisiv är nöjd med funktionen men med facit i hand skulle hon hellre ha satsat på en riktigt bra enradig såmaskin. Hon odlar inte så väldigt mycket småblad och den kostar en del så hon skulle inte ha köpt den utan bidrag.

Caterpillar tunnel från The farmers tools

Den här är helt underbar, utbrister Elisiv, som uppenbart är väldigt nöjd. Den är lätt att sätta upp, det är högt i tak och den klarar hårda vindar. Man får mycket växthusyta för lite pengar och det faktum att den är lätt att flytta är en stor fördel när det gäller att förebygga växtsjukdomar. Plasten måste tas av innan vintern eftersom den inte klarar tyngden av snön och Elisiv siktar på att flytta bågarna ungefär vartannat år.

El-driven skottkärra, modell Proffs

El-skottkärran har varit en stor tillgång för Elisiv som inte har tillgång till traktor. Hon använder den för att köra ut kompost och gödsel och på vintern för att skotta snö och rekommenderar stödhjul om man ska köra mycket och tungt.

Hemmabyggd grönsakstvätt med jacuzzi-pump

Den här använder Elisiv till sallad, spenat, pak choi och småblad. Den är billig, enkel att bygga ihop och underlättar mycket. Det finns flera instruktionsvideor på youtube. Här är ett exempel.

Mer att läsa

Jordbruksverkets broschyr om Teknik för småskalig odling

Häfte om ogräsreglering.

Förstärkt växtskydd med blommande växter i grönsaks- och fruktodling.