Svartbäckens trädgård

Odlingen av snittblommor är en viktig del av verksamheten på Svartbäckens trädgård som ligger en dryg mil från Örsundsbro, söder om Uppsala. Malin Wedrén driver gården tillsammans med sin sambo Kalle Persson. Båda är utbildade trädgårdsmästare och flyttade hit för tre år sedan. De är nu inne på sin tredje odlingssäsong

De driver en fruktodling under uppbyggnad men än så länge kommer inkomsterna till största delen från försäljningen av grönsaker och blommor och i år är första året som de räknar med att kunna ta ut lön från verksamheten.

– Än så länge lever vi jobb utanför gården. Jag beskär fruktträd och Kalle jobbar heltid som trädgårdsmästare på Wiks slott.

Verksamheten är minst sagt diversifierad. Här odlas allt från träd till örter av olika slag och var sak har sin plats på gården. Framför bostadshuset står småplantor av grönsaker, blommor och kryddor i pallkragar och i det lilla huset till höger på gårdsplanen finns gårdsbutiken. Där utanför står alla växter som är till försäljning just nu och inne i den lilla butiken finns ett välvalt urval av loppisprylar från släktens lador, bland annat en hel hylla med vackra vaser till blombuketter.

På åkern, snett bakom bakom huset ligger odlingen av de ettåriga växterna, en blandning av grönsaker och blommor som odlas i fasta bäddar. På andra sidan vägen har de stängslat in ett 1,7 ha stort område för fruktodling. Planteringen påbörjades i våras men eftersom de drar upp egna träd kommer det att ta några år att slutföra arbetet. Än så länge finns här 400 träd på 0,3 hektar, varav ett 40-tal olika äpplesorter och 20-25 päronsorter. Här finns även en fosfordamm som anlades förra året.

Svartbäcken har också en del provodlingar av cideräpplen, gamla päronsorter, hassel, körsbär och plommon. Målet med odlingen är att ta fram ett utbud av äldre sorter som kan odlas i moderna odlingssystem. På sikt kommer det att finnas såväl trädplantor som egen frukt i gårdsbutiken.

– Tanken är att kunderna ska kunna provsmaka frukten innan de väljer vilken sorts träd de ska köpa, förklarar Malin.

Skörden säljer de på Bondens egen Marknad i Stockholm och i den egna gårdsbutiken som är öppen varje söndag under säsongen. När det gäller grönsakerna är det smaken som står i fokus. Vid förmiddagsfikat med gårdens två volontärer serveras det nyskördade morötter, kaffe och bulle.

– De har blivit lite för stora och smakar inte lika bra längre, konstaterar Malin. Vi försöker plocka allt när det smakar som bäst.

Men för den som är van vid morötter från affären är det här trots allt en betydligt godare variant.

Förutom grönsaker säljer de alltså en hel del blommor, framförallt på Bondens egen Marknad. Nu senast följde ett stort antal buketterfrån Svartbäckens Trädgård med stockholmarna hem. Dahlior i olika färger går nästan alltid hem. Några av Malins egna favoriter är rosenskära, aster, kinesisk förgätmigej, blomstermorot, stor vaxblomma och stockros.

– Jag gillar att odla allt, många olika sorters blommor, så att det blir en tydlig skörd och mycket insekter. Man blir glad av att odla blommor. Det märks på kunderna också.

Totalt sett odlar de ca 40 olika sorters ettåriga snittblommor och en del perenner. Perennerna har många fördelar men nackdelen är att blomningstiden inte alltid stämmer med försäljningssäsongen på bondens marknad. Men de säljer även en del blommor och arrangemang till bröllop under hela säsongen. Den kundgruppen är ofta beredda att göra sig det extra besväret att ta sig ut till gården. Logistiken är annars en av de stora utmaningarna för odlarna i den lilla skalan. Även om florister och andra inne i stan är intresserade så är det omöjligt för Malin att själv sköta leveransen. Det tar helt enkelt för mycket tid.

Ökat intresse för lokalt odlade snittblommor

Intresset för lokalt odlade, ekologiska livsmedel har funnits ett bra tag nu. De senaste åren är det framförallt REKO-ringarna och olika former av andelsjordbruk som har ökat. För prydnadsväxter syns inte samma tydliga trend men kanske är det något på gång nu. Antalet småskaliga snittblomsodlare tycks öka och i vintras samlades ett 30-tal av dem på Gunnebo slott för att utbyta erfarenheter.

Malin Wedrén på Svartbäckens trädgård är en av initiativtagarna till nätverket som kallar sig Snittblomsodlare i Sverige. Flera av odlarna gör även egna arrangemang. Vissa av dem är utbildade florister men de allra flesta är i första hand odlare med ett stort intresse för blommor.

– Tanken är att lära av varandra, diskutera prissättning, olika typer av försäljningskanaler och att kunna hänvisa kunder till varandra, förklarar Malin.

Odlingen av snittblommor har minskat kraftigt under flera decennier, från närmare 300 hektar på friland i början på 70-talet till ca 20 hektar 2017. Den största minskningen skedde redan på 70-talet men har därefter fortsatt i långsammare takt, med en variation mellan 50-90 hektar under 90-talet. Det beror på ökad import, delvis från andra delar av Europa men flygfrakten har även gjort det möjligt att importera från Sydamerika och Afrika. Men nu tycks det alltså som att allt fler börjar få upp ögonen för det ekologiska och lokala, även när det gäller prydnadsväxterna.

– Besprutade blommor producerade under dåliga arbetsförhållanden på andra sidan jordklotet, är inte lika charmiga längre, konstaterar Malin. Även floristerna börjar få upp ögonen för det lokala.

I flera andra länder, som Norge, Storbritannien och USA finns det även andelsodling av blommor. I Sverige uppmärksammas det lokala på Instagram under hashtags som #slowflowerssweden, #snittblomsodlare och #blomsterbonde. På Facebook finns en grupp för yrkesverksamma snittblomsodlare som heter Snittblomsodlare i Sverige där man delar med sig av allt från odlingstips och odlingsmetoder till arrangemang, lagring och försäljning av blommor. Det nya nätverket har också en hemsida på gång och någon gång under vintern kommer de att träffas igen för att utbyta erfarenheter.

– Vi konkurrerar inte med varandra utan med importerade blommor från bland annat Holland, säger Malin.

Publicerad i Viola, 2019