Att hitta rätt jord till rätt plats är inte så lätt. Ju större och mer avancerat utbudet i trädgårdsbutikerna blir desto mer kunskap behöver vi konsumenter. Vad är det egentligen i påsarna? När behövs den där dyra jorden och när duger det lika bra, eller bättre, med den egna komposten, lite hästgödsel från närmaste stall och matjord från trädgårdslandet.
I butikerna finns jordar för många olika ändamål. De flesta består till största delen av torv men de innehåller ofta också mindre mängder sand, lera, gödsel och kalk. Torven håller vatten och näring bra och ger en bra struktur som plantorna kan rota sig i och kalken justerar pH-värdet som oftast är för lågt i torven. Sanden har en dränerande funktion och ger liksom leran lite tyngd eller stabilitet till jorden. De ekologiska jordarna innehåller ekologisk gödsel medan andra jordar även kan innehålla mineralgödsel. Utöver det här finns det en del specialjordar med lågt pH för till exempel blåbär eller rhododendron. I de jordarna används okalkad torv.
Plantuppdragning i pluggbrätten
En plantjord är en jord för att dra upp plantor. Det kan vara grönsaker, som kål och tomater, eller blommor. De flesta proffsodlare och många amatörer drar upp småplantor i brätten med små pluggar, en för varje planta. Pluggarna är olika stora och det gäller att hitta rätt storlek till rätt planta. Det beror på rotsystemets storlek, hur lång tid de ska stå i brättet innan de planteras ut och om man har möjlighet att tilläggsgödsla eller inte. Ju mindre pluggarna är desto viktigare är det att den jord man använder innehåller tillräckligt med näring för att försörja plantan tills den ska planteras ut eller skolas om.
Fördelen med de små pluggarna är att plantorna tar mindre plats och att det går åt mindre jord men det gör det också viktigare att välja rätt jord. Om det är för lite näring i jorden kan man i och för sig tilläggsgödsla. Det finns färdiga flytande gödselmedel att köpa men man kan också använda urin eller blanda stallgödsel eller pelleterad gödsel i vatten. Det gäller att se upp så att det inte blir för starkt och det är trots allt en del extra pyssel. Vid plantuppdragning i pluggbrätten eller sålådor är det därför ofta värt att satsa på den lite dyrare jorden.
Vissa fröer, som t.ex. purjolök är känsliga för ett höga näringshalter i jorden och då är en såjord att föredra. Den kan man göra själv genom att blanda ut plantjorden med ca 30 % ogödslad torv och 25 % sand men det finns också färdig såjord att köpa. Vill man undvika en del av arbetet med att skola om plantorna kan man lägga ett litet lager av såjord överst i krukan och ha plantjord därunder. De flesta grönsaks- och blomfröer går alldeles utmärkt att så i plantjord, åtminstone om den är ekologisk. I det här fallet är det en fördel att näringen frigörs efterhand och alltså inte stör fröna lika mycket vid sådden.
Gör det själv
Att göra en bra plantjord är ett hantverk. Det handlar om att känna, se och lukta. Om man misslyckas riskerar en stor del av skörden gå förlorad innan man har börjat. Om du är nybörjare så köp några säckar bra plantjord till sådd och småplantor.
Behöver du större mängder till omskolning i större krukor, rabatter eller pallkragar kan det vara värt att blanda själv. Då är det inte lika viktigt att jorden är ogräsfri. Det är heller inte lika noga med strukturen och näringsinnehållet som vid sådd i pluggbrätten eller sålådor.
En enkel, väl fungerande, grund är att blanda 50 % komposterad stallgödsel, till exempel kogödsel med 50 % kalkad torv. Man kan också tillsätta mindre mängder algomin och/eller benmjöl för att höja pH och öka fosforinnehållet, omkring 200 gram per 100 liter. För de flesta hobbyodlare är hästgödsel det som är lättast att få tag på. Den innehåller ofta betydligt mer strömaterial, oftast halm eller torv, och behöver därför komposteras längre, helst ett par år, och tillsättas i större mängd för att uppnå samma näringsinnehåll som med kogödsel. Det motsatta gäller för den egna kökskomposten som ofta innehåller mer näring än stallgödsel. En sådan jord kan användas till det mesta. Om jorden ska användas till pluggbrätten måste den sållas till exempel genom ett stålnät i en tunna eller låda.
Lövkompost
Vill man inte använda torv är lövkompost ett alternativ. Lövkomposten är en näringsfattig, ogräsfri grund som kan blandas ut med lite matjord, sand och olika mycket gödsel beroende på om man vill göra en såjord eller planteringsjord. Löv som bryts ner långsamt, till exempel bok och ek, bör undvikas i en lövkompost. Vad gäller sanden så är en grövre natursand att föredra framför stenmjöl. Det räcker med 5-10 % sand och/eller lera i den färdiga jordblandningen. Större mängder gör jorden tung att hantera.
Vid plantering av fruktträd och bärbuskar går det alldeles utmärkt att använda den befintliga jorden och blanda ut den med en del kompost eller stallgödsel. Det viktiga är skapa bästa möjliga förutsättningar för trädets övervintring genom att se till att det är väl dränerat. Då får inte bildas en grop runt trädet där det riskerar att samlas vatten. Man bör snarare sträva efter att skapa en liten kulle vid planteringen eftersom jorden sjunker ihop med tiden. Här är köpejorden med dess höga torvinnehåll ofta ett sämre alternativ än stallgödsel eller egen kompost, speciellt vid plantering i tyngre jordar, eftersom den sjunker ihop och riskerar att dra till sig vatten från omgivningen.
Recept på gödselvatten
De är blandningarna kan användas till pluggbrätten. Gödsla, om det behövs, någon gång under under uppdragningstiden och gärna precis innan utplantering. Vattna gärna efteråt. Blandningarna kan förstås också användas till plantor med längre kulturtider då näringen i jorden inte räcker till.
- Lägg en liter pelleterad gödsel med kväveinnehåll på ca 6 % i 10 liter vatten i ett dygn. Späd blandningen med ca 10 delar vatten. Mät med ledningstalsmätare eller späd till ”tefärgad” lösning, det brukar ge ett ledningstal på ca 2,5.
- Lägg färsk stallgödsel i vatten i 3-7 dagar. Späd lösningen till ett ledningstal på ca 2,5 eller späd till ”tefärgad” lösning.
- Lägg nässlor, 1 kg färska eller 200 g torkade, i 10 l vatten i en vecka. Rör om varje dag. Späd till ledningstal ca 2,5 eller till ”tefärgad” lösning – vilket brukar motsvara en spädning på 5-10 ggr.
- Det går även att använda urin, som dock inte är tillåtet inom certifierad ekologisk odling. Vid gödsling i brätten eller krukor bör den spädas 30 ggr för att undvika övergödsling. Det behövs däremot inte vid gödsling i trädgårdslandet.
