Jag skrev en artikel för ATL om forskning på lönsamheten inom ekologisk trädgårdsodling i Frankrike. Publicerar en variant på den här nedan. Vad tänker ni odlare kring det här? Skulle det vara värt att forska på detta här på hemmaplan? På vilket sätt, i så fall?
Jag har också lagt ut en artikel om potatisodling, ett reportage från Forsberg gris och grönt utanför Östhammar. De odlar drygt 30 olika sorters potatis på en hektar och grönsaker på ytterligare tre hektar. Artikeln skrevs visserligen för hemträdgårdsodlare och har publicerats i tidningen Hemträdgården men kan förhoppningsvis inspirera yrkesodlare också.
__________________________________________________________
En rörelse av småskaliga trädgårdsodlare har vuxit fram under det senaste decenniet, både här på hemmaplan och i andra delar världen. Många har ifrågasatt att det verkligen går att leva på men nu visar forskning från Frankrike att lönsamheten kan vara helt okej och att de flesta som väl kommit igång också fortsätter.
Kevin Morel är forskare på INRAE, Frankrikes nationella forskningsinstitut för jordbruk, miljö och livsmedel och har ägnat sin tid som doktorand åt att studera lönsamheten inom den småskaliga trädgårdsodlingen.
– För fem år sedan, när de här odlarna gick på lantbruksskolorna sa de officiella representanterna att man måste ha minst 1,5 hektar för att kunna leva på det. Traktorn sågs som en nödvändighet och den som ville diversifiera produktionen råddes att odla max trettio olika grödor, berättar Kevin Morel.
Men det fanns flera odlare som inte accepterade de råden. De var säkra på att det skulle kunna räcka med mindre areal och de ville ha en mer diversifierad produktion. Behovet av en traktor ifrågasattes också.
– De tänkte utanför boxen, även jämfört med konventionell ekologisk grönsaksodling. Rådgivarna och lärarna på jordbruksutbildningarna var väldigt skeptiska. Man trodde att en eller annan kanske skulle kunna leva på det men inte det stora flertalet. Men om du jämför inkomstnivån för den här gruppen med den generella inkomstnivån för andra lantbruk så är den varken bättre eller sämre, jordbruk är alltid tufft.
En förklaring till att så få slutar är troligen den långa process som odlarna tvingas gå igenom innan de kan komma igång. För att ha rätt att söka EU-stöd behöver man gå en ettårig utbildning som innehåller en hel del praktik. Sen gäller det förstås att hitta en gård eller mark att arrendera eller köpa.
– I samband med utbildningen inser nog många att de underskattat hur mycket arbete som krävs och av 30 som börjar är det kanske tre som verkligen startar upp.
Fördelen med en mindre grönsaksodling är att den inte kräver inte så stora investeringar. I många fall är det den enda möjligheten för de utan lantbruksbakgrund att närma sig lantbruket. Ett mål med forskningen har varit att ge nya odlare information om hur mycket areal och arbetstid som krävs. Men det är också en bekräftelse för de odlare som lever av det här, det är tufft men det går att leva av.
– Många hade levt på det här i ett tiotal år och fick fortfarande höra från andra lantbrukare att det inte var möjligt, säger Kevin Morel. Nu har vi visat att det går och det är ett erkännande. Vissa av de mer konventionella ekologiska gårdarna slogs också av lönsamheten för de här mindre gårdarna vilket har fått dem att fundera kring sina egna strategier.
Numera finns det också en annan struktur för de som vill komma igång. De har bättre tillgång till rådgivning och annat offentligt stöd och den ettåriga utbildningen i ekologiskt lantbruk är mer anpassad till dem. Ett nytt nationellt utvecklingsprojekt har precis startat upp, ett samarbete mellan rådgivningsföretag, offentliga aktörer, forskare och lärare med fokus på småskalig odling. Under tre års tid kommer man att jobba med att ta fram information och verktyg för gårdar mindre än 1,8 hektar per heltidstjänst.
Fakta om forskningen
Kevin Morel har studerat lönsamheten genom ett stort antal körningar i en modell som bygger på indata från ett tiotal gårdar som deltagit i projektet. Målet med modellen har dels varit att bedöma lönsamheten men också att skapa ett diskussionsunderlag för olika strategiska val vad gäller investeringar, odlingsmetoder och försäljningsstrategier.
I modellen definieras lönsamheten enligt odlarnas egna kriterier. Detta landade i tre inkomstnivåer som kombinerades med tre olika stora arbetsinsatser. Med en nettoinkomst på 1000 euro per månad (ca 10 500 kr) vilket motsvarar minimilönen i Frankrike och 40 timmars genomsnittlig arbetsvecka visade sig exempelvis 70 % av de modellerade gårdarna vara lönsamma. Det är visserligen en låg lön men körningarna i modellen är inte optimerade utan bygger på slumpvisa kombinationer av grödfördelning, försäljningspris per gröda, investeringsnivå med mera. Det bygger dessutom på indata från relativt nystartade gårdar, 2-9 år, med en odlad areal på 1250-8000 kvadratmeter.
Av de tjugo verkliga gårdarna som Kevin Morel har följt är det bara två som lagt ner under de fem år som forskningen pågått. Gårdarna är nu mellan 8-12 år gamla.